Min upplevelse av dig var så stark att inget annat fanns.
Inte bara runtomkring, utan även inuti mig.
Inga ord kom till. Ingen kommunikation.
Synen och hörseln fick all din uppmärksamhet.
Inga andra sinnen kunde visa sin stolthet.
jag blev stum när jag fångades
i ditt rum
Jag upplevde nuet som det enda som fanns.
Att lyssna till dig – och glömde helt min egna grej.
Nästan som att jag patrullerade i en tunnel, med ljusen från dina ögon.
Som att min egna riktning helt plötsligt var förvunnen.
Som att jag blev mig själv men tusen gånger mer.
Som att jag slutade tänka själv när jag fick uppleva allt det du ser.
Och där, förlorade jag mig själv, i din värld.
Bara blev en bit av din atmosfär.
ovetandes, förtrollad och fullständigt golvad. jag blev stum
när jag fångades i ditt rum
Som att jag blev mig själv – och tusen gånger mer – men inramad i din atmosfär.
Jag imploderade för att jag inte kunde tänka eller se – utanför din värld.
Jag förlorade mig själv, när jag fick uppleva allt det du ser.
